Uppsatsens utreder skatterättsligt accepterade omstruktureringar genomförda enligt reglerna om underprisöverlåtelser och skattefrihet på näringsbetingade andelar inför försäljning av fastigheter, så kallade paketeringar. Begreppet omstrukturering sammanfattar ett antal olika typer av överförning av fastigheter, aktier med mera som sker mellan bolag och andra juridiska personer inom en koncern eller där det förekommer en intressegemenskap mellan parterna. Anledningen till att göra en omstrukturering kan vara flera men i denna uppsats behandlas de omstruktureringar som syftar till att få tillstånd en skattefri försäljning av fastigheter..

Det finns en ökad medvetenhet om hur vi använder våra resurser och fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen i Europa. Till följd av det har Sverige satt upp mål för minskad energiförbrukning i framtiden. Samtidigt finns det energieffektiviseringsåtgärder som ger god ekonomisk avkastning. Frågan den här kandidatuppsatsen behandlar är vad för energieffektiviseringsåtgärder som görs i befintliga lokaler i Sverige och motiven till dem. Uppsatsen kommer fram till att det finns en rad faktorer som påverkar valet av åtgärder, där den mest förekommande är lönsamhet.

Denna uppsats behandlar värdering av fastigheter och de faktorer som påverkar ekonomer vid värderingen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som påverkar ekonomers värdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda på om värderingen skiljer sig åt mellan dem. Detta har vi undersökt med hjälp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av fyra intervjuer med ekonomer på ett offentligt och två privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till är att de olika faktorerna har olika stark påverkan på värderingen i offentliga och privata företag..

Värdering av fastigheter och analyser av avkastningsfastigheter har en nära koppling. Både ekonomisk och teknisk information om fastigheterna ger underlag för värdering. Eftersom olika människor och företag har olika preferenser har de även också olika krav på fastigheters skick, standard och framför allt avkastning. Då det även finns oberoende värderingsföretag kan dessa ge en opartisk värdering som kan anses gälla generellt för samtliga intressenter. Hurdenna värdering går till kan vara intressant att undersöka då den sker utan några kopplingar till intressenternas syften med fastigheten.Då denna uppsats har en företagsekonomisk vinkling ligger fokus på just hurindustrifastigheter och kommersiella fastigheter värderas.

Arbetet går ut på att fastställa vilken värderingsmodell som är den främsta för att bedöma marknadsvärdet på kommersiella fastigheter. Dessa modeller kommer att prövas mot ett praktiskt exempel för att ge arbetet verklighetsförankring. Arbetshypotes är att de olika metodernas resultat åtskiljer sig, även då man använder dem på samma värderingsobjekt. Arbetet kommer att bestå av en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet av sudien visar att på frågan om vilken värderingsmodell som är mest lämpad vid värdering av kommersiella fastigheter, där anser vi att frågan inte är svart eller vit utan mer nyanserad.

Denna uppsats behandlar värdering av fastigheter och de faktorer som påverkar ekonomer vid värderingen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som påverkar ekonomers värdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda på om värderingen skiljer sig åt mellan dem. Detta har vi undersökt med hjälp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av fyra intervjuer med ekonomer på ett offentligt och två privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till är att de olika faktorerna har olika stark påverkan på värderingen i offentliga och privata företag..

Denna uppsats behandlar hur prisbildningen på fastigheter ser ut i Sverige. Syftet är att analysera prisbildningsmekanismer för småhusmarknaden, speciellt fokus läggs på fastighetsskatten. Genom insamling av tidsseriedata på kvartalsnivå för åren 1990- 2007 för hela landet samt regionerna Stockholms län, Sydsverige och mellersta Norrland har regressioner genomförts för att studera olika variablers inverkan på småhuspriserna.Variablerna som studerats är hushållens inkomst, bolåneränta, fastighetsskatt, Affärsvärldens generalindex samt förgående års fastighetspris. Resultaten visar att skatten i viss mån påverkar prissättningen. Vidare konstateras att inkomsten är den viktigaste variabeln samt att bolåneräntan uppvisar signifikanta resultat för prispåverkan..

Titel: Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av finanskris Nivå: B-uppsats Författare: Erik Sohlberg, Viktor Sikström Handledare: Tommy Gerdemark Datum: 2009 december  Syfte: Att ge blivande fastighetsmäklare och redan etablerade fastighetsmäklare en inblick i fastighetsförmedlingens förutsättningar och problem gällande den kommersiella fastighetsmarknaden. Metod: Information har hämtats ur litteratur kopplat till ämnet i form av böcker, tidskrifter och internet. Vi har även genomfört intervjuer med två personer med lång erfarenhet i branschen. Resultat & slutsats: Kommersiell fastighetsförmedling ställer ökade krav och förutsättningar på fastighetsförmedlaren jämfört med att sälja lägenheter till privatpersoner. Detta gäller speciellt i svåra ekonomiska tider då bankerna är restriktiva i sin kreditgivning. Förslag till fortsatt forskning: En generell fördjupning av fastighetsmarknadens ekonomiska situation och utveckling är nödvändig för att få en bättre förståelse. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen förklarar och beskriver hur det är att vara fastighetsmäklare för kommersiella fastigheter och hur marknaden för dem fungerar. Nyckelord: Kommersiella fastigheter, fastighetsförmedling, finanskris.

Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida.Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan.Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning..

Underlaget till rapporten är att KF fastigheter arbetar aktivt med att minska energiförbrukningen i sina livsmedelsbutiker. För att underlätta beslutstagande och utvärdera olika nyinvesteringar har vi utformat en lathund för energibesparande åtgärder. Lathunden levereras som Excelfiler med förprogrammerade formler.Rapporten inriktar sig på kyl- och frysdiskar samt belysning eftersom dessa står för merparten (76 %) av den totala elförbrukningen i en livsmedelsbutik.Nyckelord: Energibesparing, Livsmedelsbutik, belysning, ljuskällor, Kyldisk, frysdisk, kylsystem, köldmedier, LCC, pay off, KF-fastigheter, kylsystem, köldmedier, lathund, beräkningsmall.       .

Syftet med denna kandidatuppsats är att ta reda på motiven bakom förvärven och försäljningarna av fastigheter som ägde rum i CBD under 2011. På grund av tidsbegränsningen, har vi valt att göra en fallstudie på 5 av de 11 transaktionerna.Informationen är framförallt baserad på 10 intervjuer som skett med ledande personer hos säljarna respektive köparna, där vi ställt ett visst antal frågor som berört vår frågeställning i arbetet. Vi har även fördjupat oss i de olika aktörernas hemsidor och årsredovisningar för att få en större insikt i vilken typ av investerare de är.De aktörer vi berört kan kategoriseras in i olika investerarkategorier som varit involverade i de olika transaktionerna. Det är renodlade fastighetsbolag, institutioner och övriga företag som varit inblandade i de 5 transaktioner, vi valt att beröra. Dessa olika investeringsgrupper skiljer sig åt i motiven varför de har valt att avyttra respektive förvärva fastigheter i CBD; dock finns det även likheter i deras motiv..

BakgrundI Sverige har kommunerna ansvar för att alla invånare har tillgång till bra bostäder. För att kunna erbjuda bra bostadsalternativ som gör att fler vill bosätta sig i kommunen krävs att det finns mark för bostäder. Idag finns fastigheter bildade för bostadsändamål som inte har blivit bebyggda. I kommuner där det råder bostadsbrist och det finns en tydlig efterfrågan på mark för bostadsändamål är det viktigt att ta reda på varför fastigheterna inte blir bebyggda. Tidigare studier har utförts som i stort behandlar faktorer som kan förhindra bostadsbyggandet men privata fastighetsägares motiv till att inte bebygga sina fastigheter är ett outrett område.

Vi har i vår studie inriktat oss på att undersöka fastighetsbolag då de genom olika tolkningar av Redovisningsrådets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. Syftet med vår uppsats har varit att förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vår undersökning är agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgår ifrån att aktörer handlar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners påverkan på kollektivets beteende. Med utgångspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för våra statistiska tester utifrån vilka vi förklarar varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar.Vår undersökning har utgått ifrån sekundärdata som främst är hämtad ur årsredovisningar.

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter består av en sluten volym som är begränsad i alla riktningar. När denna möjlighet infördes uppkom också speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nära anslutning till andra. På grund av markbrist i tätbebyggda områden började byggandet utvecklas till att även ske ovanpå eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillräcklig.

Bakgrund och problem: Stena fastigheter köpte upp Bostads AB Drott 2004, ett företag isamma storlek som Stena och har upplevt att det kunde ha gått bättre att integrera de bådaföretagen. Då Stena fastigheter har som filosofi att växa och kommer att köpa upp företag iframtiden vill de urskilja de primära problemen i förändringsprocessen.Syfte: Att beskriva de problem och hinder som Stena fastigheter upplevde vid uppköpet avBostads AB Drott samt vad som borde ha fokuserats på vid integrationen av företagen.Metod: Fjorton djupintervjuer gjordes bland personalen på alla tre bolag i Sverige, bådechefer och medarbetare. Empirin har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram omuppköp, förändringsmodeller och ekonomisk styrning.Resultat och slutsats: Flera faktorer, från dålig kommunikation till bristande tillvaratagandeav kompetensen i företaget, har identifierats till varför Stenas uppköp inte blev framgångsrikti alla avseenden. Faktorerna och fokusering redovisas i en modell för att försöka vägledaledningen.Förslag till fortsatt forskning: En studie där fler fall, med liknande kännetecken, för att seom några tendenser går att utröna. Ännu en intresseväckande aspekt för vidare studier är omdet går att skönja skillnader vid uppköp beroende på vilken bransch företagen arbetar i..